Top navigation

Universitetens roll for regionala innovationssystem

  • Published 03/03/2004
  • Last updated 07/06/2011
Det är en allmän uppfattning att det mogna industriländerna är på väg att omvandlas till kunskapsekonomier i vilka universitet och högskolor förutsätts spela en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Universitet och högskolor ses som en viktig resurs för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Syftet med denna studie är att studera vilken roll universitet och högskolor spelar i regionala innovationssystem.

Effekten varierar beroende på universitetens storlek
Etableringen av ett universitet har förhållandevis stora direkta lokala ekonomiska effekter, då utbildningen förutsätter att studenterna kommer till universitetet. Storleken på den direkta effekten varierar beroende på universitetens storlek mellan 3000 anställda och 22 000 studenter och 130 anställda och 900 studenter. Hur betydelsefull denna lokala effekt är bestäms i sin tur av regionens storlek. Medan regionen med det största universitetet har 645 000 invånare, har den med det minsta endast har 27 000 invånare. Det största och det minsta universitetet i undersökningen förefaller sålunda vara av samma relativa betydelse.

Effekten beroende av typen av universitet
Den andra slutsatsen som kan dras av undersökningen är att karaktären på den regionala effekten är beroende av typen av universitet som finns i regionen. En avgörande skillnad är om universitetet har en teknisk fakultet eller inte. De universitet och högskolor som saknar teknisk fakultet påverkar den regionala utvecklingen i första hand genom att de bidrar till en generell höjning av utbildningsnivån i regionen. Huvuddelen av dem som utbildar sig vid dessa universitet har sin arbetsmarknad inom den offentliga sektorn. De regionala effekterna på den industriella utvecklingen av denna typ av universitet är begränsad. För universitet med en teknisk fakultet är situationen annorlunda. Rund flera av dessa universitet har det vuxit fram ny produktion inom dynamiska teknikområden, Under 1990-talet skedde tillväxten i första hand inom IT-området.

Nästan inga av avknoppningsföretagen har utvecklats till stora globala företag
I diskussionen av universitetens effekter på den regionala industriella utvecklingen läggs förhållandevis stor vikt avknoppningarna från universitet och högskolor. En föreställning är att forskningen vid universitetet eller högskolan skall generera resultat som kan ligga till grund för företagsetableringar. Ofta relateras i detta sammanhang till erfarenheterna från Silicon Valley, där studenter och forskare vid Stanforduniversitetet har etablerat välkända företag som Hewlett-Packard, Adobe, Silicon Graphics, Sun Microsystem och Cisco. Avknoppningar från de studerade nordiska universiteten är inte lika vanligt förekommande som i Silicon Valley. Nästan inga av avknoppningsföretagen har vuxit och utvecklats till stora globala företag. Det förefaller som om den institutionella strukturen i de nordiska länderna dämpar omfattningen på den entreprenöriella aktiviteten och hämmar tillväxten i de avknoppade företagen. Detta bidrar till att reducera universitets och högskolors potential som en källa till nya företag. Viktigare än som källa till avknoppningar är universitetens och högskolornas bidrag till att öka attraktiviteten hos regionen som plats för lokaliseringar. 

En attraktion för expansiva företag som överväger ny- eller omlokaliseringar
Universitet och högskolor, särskilt de med teknisk fakultet, utgör en attraktion för expansiva företag som överväger ny- eller omlokaliseringar. Alla de studerade nio universiteten har bidragit till att nya verksamheter lokaliserats till regioner. Vilka typer av verksamheter som attraheras av ett visst universitet beror bland annat på universitetets egenskaper. Styrkan i den attraktionskraft som ett universitet representerar bestäms också av hur många andra universitet med ett jämförbart utbildningsutbud som det finns. Ju färre sådana universitet som finns desto större dragningskraft utövar universitetet. Universitet som attraktionskraft innebär att universitetens lokalisering utövar ett starkt inflytande över var expansiva verksamheter inom dynamiska teknikområden lokaliserar sin produktion. Därför bestäms den regionala effekt som denna kraft ger upphov till i u stor utsträckning av förekomsten i landet av sådana verksamheter. I de studerade fallen illustreras detta av den stora betydelse Ericsson och NOKIA spelade för expansionen i ett antal universitetsregioner i Sverige och Finland. Ericssons och NOKIAs expansion skapade stora regionala effekter i ett antal regioner. Samtidigt bidrog dessa universitets och högskolors förmåga att förse företagen med kvalificerad arbetskraft till att en fortsatt expansion i företagen var möjlig. I Danmark och Norge som saknade stora globala telekomföretag var universitetens attraktionskraft svagare.

Subscribe to our newsletter

Project participants